Hösten, min finaste tid

Är som vanligt morgontidig, hela staden, ligger tyst, lätt dimma, och plötsligt, hör jag hösten, Kråkorna
Samlade i träden, kraxande! Då kommer den verkliga höstkänslan, för mig.
I mina tankar, ser jag alla färger, doften av jord och mossa, den svala jorden Tar bilen när jag passerar åkrar och ängar,där dimmorna ångar från marken från marken, och dansar, tillsammans med, med soldiset, allt känns som en dröm
Passerar skogen med diken fulla av daggfuktiga spindelnät, som lyser i skuggan, likt vita tussar.
Ser mig själv gå bland prasslande löv, och känslan av, att kunna andas in den härliga höstluften!Börjar tänka efter, att så här ska det kännas, om man vill njuta av hösten och naturen, hoppas att alla har den förmågan, att ta vara på alla årstider som finns här och nu!
Lite reflektioner och tankar om just hösten! Önskar Er alla en hääärlig höst!!! Yvonne Hamilton!